M.B.

fredag 6 maj 2022

Basiliom

Idag ska jag till stan och hudläkaren, jag var där i går och två "historier" frystes ner, kväve, sa hon. Någon typ av växt som bör tas bort. Står i min journal

Jag läser vad läkarna skriver i journalen, då känner jag bryr de sig eller ej, har de satt mig på sin svarta lista-

Jag har fått så mycket konstiga "växter" överallt, tre basiliomer som opererats bort tidigare, alla i ansikte. och idag ska den fjärde tas bort, bara hoppas att läkaren lyckas med att få bort allt. En fick jag operera fem gånger, och det har gjort ärr och huden är tunn och fjällar.

Alla läkare som jag mött angående ansiktet, säger ungefär samma sak, din generation solade för mycket, Läkaren igår frågade om jag varit mycket i solen.

Jag säger nej, tänker på alla som nu åker till sol och värme, och kommer hem som pepparkakor. Jag tror inte att min generation var värre på att sola, kanske är det så att det finns mer solcremer nu.

För två dagar sen gick jag ut på lilla trädgårdsplätten och såg den fina pensén i blått och vitt, helt förstörd ut, mitt samvete steg hur hade jag kunnat glömma den?

Vatten gör underverk

Strax intill en ensam tulpan som trängt sig upp mellan två stenar.

Försvarar mig själv, jag kan inte öppna någon dörr, förrän någon av grannens två katter smiter in. Tycker om katter, men jag är rädd att jag kan ramla, min balans är dålig, och ena katten springer runt benen på mig.

Så jag undviker så mycket jag kan att öppna dörrar. Tråkigt att det är så, nu är en härlig tid, när allt kommer till.

Kväll och jag är genom trött, tur och retur resan gick bra, ingreppet gick bra, fem stygn,inte så stort. Hoppas att allt kom bort.

torsdag 5 maj 2022

Tiden går, långsamt.

Nu har jag tänkt att jag ska skriva av mig, kanske hjälper det lite.

Gösta finns inte mer hos mig. Han dog i november 2020.

Det har varit och är svårt, jag har ingen som jag delar mina nnersta tankar med, ingen som känner mig som han gjorde. Ensamheten tär.

När den lilla göken visar sig och låter lite grann så pratar jag med den. "Hej på dig du" . Helt koko kan man säga.

När rödhaken visar sig, när vintergäcken tittat in på vår lilla uteplats så säger säger jag det högt. Titta Gösta. Ändå kanske har han vetat om det före mig.

Saknaden är stor, den är svår. Jag har fått kravla mig upp ur en stor mörk grop, kommer inte ända upp, för jag faller igen. Ska jag fortsätta? En fråga som kommit många gånger.

Jag bär hans hänge nu, ett välsignelse smycke.

Det ska vara en kopia av en 2700 år gammal silverrulle som hittats i en grav i Hinnoms dal, Jerusalem.

4 Moseboken 6:24-26

Herren välsigne och bevare dig.

Herren låte sitt ansikte lysa mot dig, och vare nådig mot dig.

Herren vände sitt ansikte till och ge dig sin frid.

Visst är det vackert? "och ge dig frid " just vad som behövs , när allt är förändrat. När ens inre är sargat, sårigt.

Ensamheten tär. Isolering tär.

Jag har en blommande St Paula som jag kan njuta av,

när jag handlar online så köper jag en bukett elegans nejlikor varje gång.

vackra blommor, liv, ger mig glädje, men ändå saknaden den tär.

Jag har ett helt hem, tak över huvud. Minnen.

Krigets offer,de som överlever, står utan allt. De ska kravla upp ur sin djupa gropar. Kanske har de ork och kraft. Kanske inte.

Jag har stunder då jag faller igenom. Stunder finns när jag finns till. Jag lyssnar till musik som stämmer för mig.

Kanske kan jag sjunga med, nästa gång kanske jag gråter, allt växlar.

Den här sången som Lars Berghagen skrivet text och musiken Lasse Holm gjort, den är så vacker, lyssnar jag gärna till.

"Du är för alltid en del av mig"

Här skiljs våra vägar i livet
Den väg vi tillsammans fick gå
Jag tog aldrig något för givet
Min saknad känns smärtsam ändå

Du skänkte mig glädjen och skratten
I din värld fick jag komma in
Du var den lyssnande rösten i natten
Du gav mig den tid som var din

Du är för alltid en del utav mig
Som Polstjärnans ljus i natten
Jag tänder ett ljus som en hälsning till dig
Som en bro över mörka vatten

Du är för alltid en del utav mig
Så fjärran men ändå nära
En ängel ska bära min hälsning till dig
Du är alltid en del utav mig

Här skiljs våra vägar i livet
Men du lät mig tidigt förstå
I stjärnorna står det visst skrivit
Tillsammans för alltid ändå

När natten så stilla sig sänker
Finns tystnadens tomhet hos mig
Och likt den klaraste stjärnan som blänker
Så stark är min kärlek till dig

Du är för alltid en del utav mig
Som polstjärnans ljus i natten
Jag tänder ett ljus som en hälsning till dig
Som en bro över mörka vatten

Du är för alltid en del utav mig
Så fjärran men ändå nära
En ängel ska bära min hälsning till dig

Du är för alltid en del av mig.

---

Att bli kvar. Jag blev kvar med minnen.

tisdag 21 juli 2020

Blomma -Balsamin?

Brukar göra små kuvert som jag spar blomfrön i, tog med mig några ut i våras för att "peta" ner frö. Jag vill så gärna att Rosenvial ska trivas hos oss, vi hade dem på vår koloni och jag tyckte det var rara blommor.
Lyckas inte få dem att trivas.
Något hände, jag måste ha tappat en fröpåse, som hamnade i jord, när jag såg det så "fiskade" jag upp så mycket jag kunde.

Små runda frön.
Försökte läsa på det blöta trasiga papperet, försökte få ihop det.

Tror att det är Balsamin.

Rosenvialen ser ut som det kommit upp några små spretiga som kan vara Rosenvialen, men de som växer kraftfullt är troligen

Balsamin.

Är de Balsamin så har finns de gott om dem, jag har pillat bort de små och försökt få ner i krukor, har inte krukor så det räcker,

Kan inte "pilla" bort dem alla, har inte krukor utan de är där de är nu. Sen nyfikenheten som kan stillas när de visas vad de var för små frön som har tagit sig så bra.