Älsklingsblomma ?

Ofta hör man någon säga att de har en älsklingsblomma, när jag var ung hade jag det också. 

Då var det Riddarsporre i himmelsblå färg.

Sen gillade jag Borstnejlikor i sina sammetsfärger.

Stora Nejlikor, Tyrolernejlikan med ljuva dofter.

Beröra Lavendeln och låta doften berusa.

Rosor, stora gula som barndomens bokmärken.

Trädgårdspionens stora fantastiska blommor.

Nej det går inte att välja det är för många arter av vackra blommor, för många att välja ut någon bland.

   

Det finns ingen blomma heller som man kan sätta på minus sidan, det ska kanske vara de som Göteborgs botaniska har just nu Drakkalla och knölkallor som luktar så illa, så man måste hålla för näsan, den luktar, stinker som av ruttet kött. 

Den skulle aldrig kunna bli en älsklingsblomma för mig. 

Så nu när åren har gått och jag har förändrats,och upptäckt så finns det ingen älsklingsblomma för mig, eller så kan man kanske säga att jag har många, många älsklingsblommor.

Pensé är en blomma som alltid är ett måste, de här två plantorna köptes nyligen på torget, när jag stod där 

och valde var det lite som Aftonbladet/Expressen, 

alltid lika svårt

jag tittade på de små ansiktena, och de här två fick följa med hem.

Så upptäcker jag i vår stora balja där jag sått Krasse som ännu inte syns något av att 

en liten Pensé har frösått sig själv.

Ett naturens under.

Ser ut att bli ljusgul.

PS. idag den 8:e maj har den öppnat sig och visar hur den ser ut, 

om den har ett litet ansikte eller är enfärgad.

Söt och rar.

Jag kan verkligen säga att  Pensé är en av mina älsklingsblommor.