Jag ringde och skrev runt till olika trädgårdar, odlare i Sverige. Ingen verkade kunna hjälpa mig. Varför jag önskade den är svårt att förklara så här många år senare.
Kanske var det för att den växer snabbt, för att dess blad är vackra och stora, för att blommorna är så fina, eller för att en gammal dam hade en när jag var ett barn, och den var större än vad jag var.
Jag fortsatte att söka, fast med tiden så avtog sökandet.
Så förra veckan så tittade jag i min äldsta blombok, en häftad gammal sliten bok, med urklipp från tidningar inlagda och där låg ett svar på mitt sökande.
Känslan var där igen, jag förflyttades tillbaks i tiden. Ett par dagar senare var jag på ett läkarbesök, strax intill en affär med växter av alla de slag.
En liten pensé till utebordet, en frosttålig. Årets första pensé, den blev gul.
Så ska jag ta mig fram men i gången stod två damer med korgar, trångt så jag valde en annan väg. Hamnade blev gröna inneväxter av alla slag. Självklart så kastade jag en blick mot hyllorna, och det var som om något fick mig att stanna för att se ordentligt. Inte för att jag tänkte skaffa något nyförvärv, utan bara för att titta.
Där stod den - Sparrmannia africana.
Det blev en 51 år önskan och en liten pensé som jag bar i en kasse när jag gick ut från affären.
2015-03-06
TILLÄGG - 7 månader har gått
Nu har det gått en tid, och Sparrmannia africana har vuxit något, den har stått på samma plats hela tiden, ett fönster har varit öppet på glänt dygnet runt.
Under dessa 7 månader har den tappat ett blad.
2015-10-06
Nu har elementet som finns under fönsterbrädan fått värme, fönstret är stängt.
Nu går Sparrmannia africana en ny tid till mötes.
2015-11-24
Ute har de flesta träd och buskar fällt sina blad, och Sparrmannia har börjat likadant,
blad efter blad dalar ner.
Syns att den är släkt med blomsterlönnen så brukar våra två blomsterlönnar göra, och vi kortar av de kala stammarna.
Kanske blir det likadant med Sparrmannian.
