Sniglar på köpet

Hur sprids sniglar? 

Kan de ske genom de stora säckarna man köper hem?

Vi har en stor inneblomma, står i en stor kruka, drar mycket jord.

Köpte en säck på 50 liter med garanti, fri från rötslam, fri från industriella restprodukter, naturgödsel från svenska frigående djur.

 Allt låter bra, men den hade med sig en stor snigel, som visade en "silver" gång från krukan.

Så när man köper jord så köper man sniglar också...

 Mumsgodis för sniglar

Stackars människor

sommaren 2012
Det är natt hos mig, mina försök till att somna har misslyckats. Tankarna repeterar vad jag läst hos media över de som kommit till vårt land för att plocka blåbär.

Jag kan inte sätta mig in i deras situation, jag kan däremot ha en aning om de tuffa livsvillkor de har, men i mitt liv finns tak över huvudet, mat, medicin, telefon, dator, tv, pengar till att betala dessa saker med. Jag kan vila när kroppen behöver, jag kan värma mig när jag fryser, jag kan sköta min hygien, jag kan leva ett drägligt liv.

Jag har svårt att  sätta mig in i hur det skulle vara att resa många, långa mil till främmande platser, utan att veta förutsättningar, bara leva med hoppet om att hitta blåbär och tjäna en bra slant.

Jag kan känna en aning inom mig, av fattigdom och hopplöshet. Jag kan känna en aning inom mig att hoppet inte överger människan.

Jag har läst om människor sökt sig till sitt lands Bulgariens ambassad, och fått vatten och bröd 2 gånger om dagen. När jag läste det så funderade jag över är det sant,  är det så illa att en ambassad inte kan göra mer för sina landsmän. Vatten och bröd. 

Så tänker jag på massmördaren Breivik, 3 rum, platt-TV, mat och uppassning.

När jag  tänker på allt detta, på hur svårt och orättvist det är. 

På människor som inte skadar sin nästa, utan som är villiga gå nedböjda i skogen bland envisa myggor och försöka dag efter dag plocka kilovis med blåbär.

Hur har de rest hit – med bil?  Danmark- Tyskland- Österrike- Slovinien-Bosnien- Serbien-Bulgarien. Vilken väg den än tagit så är det långt, mycket långt. 

Läste om en lastbil som stoppats i Sverige med 29 bulgariska bärplockare i lastutrymmet. Män och kvinnor mellan 20 – 60 år hade åkt ända från Bulgarien på det viset.

Hur många grusade förhoppningar. 12.-kr /1 kg bär. 

Ont om bär i skogarna.

Det är så sorgligt,

Olika falla ödets lotter.

Sömntornsstekel

Hantverk i naturen.

Sömntornsstekel

Så vackert, så skickligt

Att bli gammal..

sommaren 2012

För 7 år sedan fick jag ett mail som jag sparat, 

idag läste jag det igen. 

Det känns inte bra - varför? 

Tiden går för fort.

-Den mycket gamla människan -

Jag är så gammal, så gammal att jag förlorat mitt kön (jag minns knappast om jag varit en man eller kvinna)

Jag är som ett urgammalt träd vars krona och rot ser likadana ut; torra och tilltrasslade, med smutsbrun färg,

Jag kan minnas när mitt hår var slätt och silvervitt, jag var endast gammal då, men nu är håret tovigt och glest, likt en döende buske.

Mina händer är aldrig riktigt stilla, de liknar fåglar som darrar i luften, tveksamma inför vilken buske de ska slå sig ner i.

Händernas hud är tunn och spröd som siden, ådrorna lyser klarblå och är så spända att jag ibland är rädd att de ska brista.

Min mun kan inte kallas för en mun. Över och underläppen har helt sjunkit in i munhålan, munnen är bara ett tunt streck eller en djup  skåra i ansiktet.

Jag har förlorat alla mina tänder för länge sen. Visserligen har jag löständer men orkar inte bära dem. Min lust att se ut som en människa har helt lämnat mig, jag går bara klädd i min egen skröplighet.

Ibland förmår man mig att sätta in tänderna, men mina kraftlösa gommar kan inte hålla fast dem och jag tappar dem ganska snar.

Tänderna finns på mitt nattduksbord, i ett vattenfyllt glas. Jag byter vatten åt dem varje dag som om det vore blommor.

Egentligen är jag rädd för de där tänderna med deras vita glupskhet, men jag vågar ändå inte kasta bort dem.

Numera äter jag inte, jag orkar knappast ta detta glupska ord i mun, men jag suger eller sörplar i mig föda.

Jag tycker om sockervatten och varm mjölk. Kött kan jag inte fördra, men lite benfri fisk har jag inget emot. Kaffe med dopp är nog det jag mest lever på; ifall man nu kan säga att jag lever.

Jag befinner mig oftast i en sorts dvala: svävar eller gungar mer eller mindre närvarande, omgiven av en vilans djupa mjukhet.

Mina dagar och nätter glider omärkligt in i varann som ljus och skuggor.

Jag stiger upp och lägger mig när det passar mig, jag respekterar varken natten som natt eller dagen som dag. 

Den friheten är en stor glädje för mig: jag minns hur jag för länge sen led av de långa tvångsnätterna när hela min kropp var full av uppstigandets förväntan. Men naturligtvis lägger jag mig aldrig riktigt eller stiger upp riktigt.

Det är så korta mellanrum att jag ständigt är på väg antingen att lägga mig eller att stiga upp.

Jag har samma klädsel dag och natt, det lönar sig inte att byta, Jag har en vid fotsid nattskjorta och bredvid sängen ligger en varm morgonrock på en stol. Jag älskar att sova mellan rena lakan, det är som att somna in i en doftande avlägsen sommar.

Mina promenader tar jag inne i rummet, ibland för öppet fönster. Jag går långsamt från sängen till länstolen och sen fram till fönstret. Längsta vandringen är ut i köket där jag sjunker ner i en annan länstol och ofta stannar kvar i en lång orörlighet,

Jag har för länge sen slutat att använda skor utan går i tofflor, jag lyfter knappast fötterna från golvet, liksom sopar golvet med dem. 

Mina fötter är besynnerligt vita. Det skrämmer mig nästan.

Ännu kan jag tvätta mig själv. Lite kalla vattendroppar i ansiktet gör gott, men det är svårt att hålla kvar den hala tvålen i mina darrande händer; ibland måste jag famla länge efter tvålen nere i vattnet.

Ålderdom, det är skrämmande, jag är så nära nu,

Ensamhet och svaghet.

"Vem ska trösta knyttet?"

Turkisk Pelargon vackert bladverk

Sommar 2012.
Den turkiska Pelargonen växer, 

trots att sommaren har gett dåligt väder. 

Den lär ha sitt ursprung i Taurusbergen, jag har försökt att läsa om den, men ofta fordras det medlemskap att komma åt bild och text.

Så här stora är många av bladen på den nu.

Djuren/människan

Mitt i filmen, kaffet som finns i min mugg, den lilla kakan till, sätter jag ifrån mig. WSPA vädjar om pengar för att hjälpa utsatta djur.
När jag ser de två stackars åsnorna med alla sina fyra ben bundna ta sig fram så blir allt sorgligt inom mig. Filmen jag väntar på ska fortsätta, har förlorat sin väntan. Jag går ifrån TVn min"ork" har sipprat ut ur mig.

Tidigare har jag läst på nätet om våldtäkter, unga flickors rädsla.

Droger tar liv. Rika, berömda människor som har alla möjligheter med att få hjälp klarar inte att sluta, hur ska då människor utan den möjligheten klara det? Jag förstår inte, varför börjar de med drogerna, när upplysningar finns, när ingen kan ha missat hur farligt och beroende det är?

Vi människor skadar oss själva, vi skadar andra. 
Men varför behandlar människor djur så illa? Varför blir en människa så grym mot ett djur?
Dessa stackars åsnor, vilket liv föddes de till. Vilket land filmandes de i? Inom EU? Dessa åsnor har fastnat på min näthinna. Hur får jag bort den?

Igår på min promenad så såg jag en myrstack, den låg en bra bit från vägen, ingen stig, utan myrorna hade byggt den utan att på något sätt störa oss människor. Vad ligger där, en tegelsten, en flaska, en burk mm. 
Barn förstår inte alltid vad de gör, men en vuxen som kan dricka öl, som bär med sig en flaska och dricker, slänger den på en myrstack...
Varför? Nu ligger den där och skräpar, papperskorgen sitter ca 30 meter därifrån, den som drack ville skada en myrstack, varför?
Varför inte se storheten i det, människor som byggde pyramider det är något det... men små små djur som sliter och bär material till en snillrik myrstack. Varför inte beundra när den ligger avsides och inte förstör för några människor. Varför inte se det och låta myrstacken vara.

Häromdagen satt jag på en stol och bara tittade på marken nedanför mig. Tog en bild. 

Gissa vad. skulle kunna stå som rubrik.

Mellan plattorna låg det små fina gruskorn. 
Myrorna under renoverar, bygger ut, och de små djuren bär upp korn som är större än de själva. Känner en beundran för de små liven. 

Varför när de med stor energi bygger en myrstack ute i naturen måste människor slänga saker på den? För förstörelse? För makten att kunna.
Den som bundit dessa två åsnors ben, ser och förstår inte den människan djurens plåga, är det för makten att kunna, att äga?

Extra grinigt

Ny dag, första muggen kaffe urdrucken, trött efter att Molly inte ville sova, och hon valde mig till sällskap.

Tretiden på morgonen väckte hon mig, gick på mig när jag låg på sidan i catnap ställning, (nu har även jag tagit tillfälligt det ordet efter att jag nyss hörde det i (extra grinigt) följer med henne till ytterdörren, hon går före, lite smårund men rör sig med en majestätiskt värdighet, jag efter smårund men inget majestätiskt där.

Det har regnat i natt, det såg ut som en grå hinna över allt, ögonen gnuggas, nej det är luften som är, ja, vad då? Oren?

Funderar över kommande dag, ska den kunna bli fin, sommaren har inte varit mycket att hurra för.

Molly tar ett par steg ut, och vänder…  hon fick i alla fall upp mig.

Sen till sängen igen, och lägger mig igen, svårt att sova, upp och hoppa i stället för att ligga och vänta på en sömn. Molly sover gott.

Uppe före G, gör i ordning bryggarn, bara knäppa på när han vaknar.

Jag tar en vända och tittar på blommorna, Turkiska pelargonen har fått en knopp, den har stora vackra blad. En pampig pelargon.

Pelargonerna har klarat sig bäst av allt regn som föll i juni månad. Penséerna sämst.  Tråkigt att deras tid försvann i regn.

G vaknar och bryggarn sätts på. En kopp kaffe och jag börjar vakna till, tänker på TV program där ”griniga kvinnor” tar upp allt mellan himmel och jord, även kaffesorter kommer med. Jag vet att jag tillhör den gruppen, som det här med - Priser på en mugg kaffe ute borde även diskuteras av griniga kvinnor. Kaffet för företag köps in till helt andra priser än vad vi betalar vi som handlar på Coop, ICA, med flera, deras bryggare är av dyrare sort än vad de flesta av oss har, men de brygger också mycket mer.

Hur många muggar kaffe räcker 1 kg kaffe till? De kan ta 27.- /35.- kr för en mugg kaffe på en enkel servering.  Vilket röveri.

Nu till programmet där ”griniga kvinnor” tycker till.

Har man missat det och är en tant, så garanterar jag att det finns guldkorn för alla. Tre program har visats i SVT1 men man kan se dem på deras play.  Extra gnälligt heter programmet. Första avsnittet handlar bland annat om datorer. Vill man ha en rolig halvtimme så bör man titta på det här avsnitten.

Ha en fin dag.

En doft av paradiset...

Idag har jag varit i paradiset.

Ett växthus.

Det första doften, så obeskrivlig, så underbart.

Alla blommorna tillsammans, deras doftblandning. 

Ljuvlig upplevelse.

Färgerna, formerna.

att får vara i blommornas rike ett växthus är något att uppleva

En dubbel Flitig Lisa och en enkel Flitig Lisa 

och en perenn Tremasterblomma 

blev vårt köp.

Vad de kan få till det

Datorn och jag. Vi är bra tillsammans, jag kan på kort tid hitta rubriker som jag blir  nyfiken på. 

Kan handla om precis vad som helst.

Att kaptenen på lyxfartyget Costa Concordia” har släppts ur husarrest. Han menar att han räddade liv, ”Guds hand rörde verkligen mitt huvud” lär han ha sagt, det skulle blivit ett blodbad om fartyget träffat berget.

Minns jag rätt så gick fartyget för nära land, var det också Guds hand?  Vattentäta dörrar som ska vara stängda och stod öppna, sjökort som var ogiltigt, den svarta lådan lär enligt en tidning i Italien vara trasig, den hade gått sönder som det står femtioelva gånger. Rederiet har nya bestämmelser – en kapten kommer inte att ha absolut bestämmanderätt över fartyget. Fartyget är ännu inte bärgat, 32 personer omkom. 

Rättegång väntar, medan kaptenen ”Om jag fortsatt i samma riktning så skulle fartyget ha träffat berget. Det skulle ha blivit ett blodbad, Guds hand rörde verkligen mitt huvud”

Almedalsveckan, jag säger bara Almedalsveckan. Räcker inte det?

Sveriges största demokratiska mötesplats läste jag.

830 arrangörer – 1814 evenemang – 613 journalister

År 2001 var det ca 50 evenemang, så det har vuxit, fortsätter det så kanske Gotland kommer att sjunka :-)

Jag följer inte politikers tal,ser bilder, påminner en kändis tidning som Hänt i veckan. 

Politiker som lovar, tycker, anser, som kritiserar andra, hånar andra. Politiker som vill synas, få nya jobb, skaffa kontakter.

Vilka politiker som är bäst klädda. Hallå vad handlar det om egentligen? 

Det är inget för mig.

Jag har följt hur alliansen styrt landet, eller rättare sagt jag har följt hur personer styrt vårt land, jag har sett resultat. Opinionssiffor dalar, men partiledarena tror att det är alla andras fel, jag har lyssnat till Centerns unga partiledare, hon har en annan stil än vad företrädaren hade. 

Hon har inte kommit med något som verkar stadigt, något att ta fasta på, hon känns mer som en vindflöjel. Jag har inga bekymmer om det eftersom jag inte har tänkt att rösta på det partiet.

Men det fortsätter att stråla om hur bra det är. Det slår sig för bröstet, och verkar inte fatta att vi är förnuftiga människor som ser och hör, ser hur landet fungerar, hör vad det säger, vi hör hur tomma tunnor skramlar.

För mig känns det oseriöst att höra om som att föreslå uthyrning av lyxväskor, precis som man kan hyra lyxkläder,

Varför tänker jag, varför ska man stimulera uthyrning av lyxväskor. Vart är vi på väg?

MP föreslår att sänka momsen till hälften för skomakare, skräddare, cykelreparatörer. Vad ska nästa bli. Sänk överlag.

Hjälp med kostnader kanske borde talas om vid el, bostadsräntor, mat, glasögon, det som flertalet har.

Skomakare idag är inte som skomakare förr, nu är det andra typer av skor, dyrbara sportskor, billigare säsongsskor. 

Dyrare skinnskor kanske också ska avdragas moms på för de som går på fest.

Vardagen där vi flesta befinner oss i, det är där momsen ska sänkas, inte för lyxen.

Det varor och tjänster som de flesta människor brukar, där borde moms avdrag sättas in, det kan ge lika mycket jobb om inte mer än det ovanstående.

Det blir inte mer jobb för att vi kan hyra lyxväskor. Hur många tjänar på rotavdraget hos skomakaren?

Restaurangerna skulle sänka priserna något hördes det om i TV reklamanen. G och jag tog en liten kaffe på Mac Donald, sen sist så hade de höjt priset inte sänkt.

Tankarna kom varför inte kunna hyra barnvagnar, unga par får betala stort belopp för en liggvagn som bara används en kort tid. Sänk moms på barnvagnar.

Sänk priserna på vårdcentralerna istället för att höja, G var idag på vår vårdcentral kr  200.- det är inte klokt, Frikortet är nu 1100 kr

Talar politikerna om det? Nej.

Nej. Almedalsveckan är för mig ett hån mot medborgarna. Det är ett håll i gång för politiker och sen drar de  med  alla som vill synas och lysa i media.

Till gagn för flertalet medborgare, det finns väl många som har samma tanke om det som vad jag har. Att klara sig utan den veckan.

Spara på jordens resurser, moms på reparationer av kläder och skor, är det ett miljöparti att tro på? Kan man då tro på en förbättring? Men kan jag hyra mig en lyxväska så har jag dragit mitt strå till stacken eller...

Hur är det?

sommaren 2012

Att bli gammal... Att vara gammal....

"Alla vill leva länge men ingen vill bli gammal" Benjamin Franklin

"Att behöva bli gammal är inte så illa när man tänker på alternativet" Maurice Chevalier

"Det är ingen konst att bli gammal. Konsten är att härda ut med det" Johan Wolfgang von Goethe

"Ingen är så gammal att han inte tror han kan leva ett år till" 
Latinskt ordspråk

"När man är ung längtar man ut, när man är gammal längtar man hem" Cora Sandel

"Även en gammal ek har frisk rot" ordspråk från Ryssland

"Att åldras är som att bestiga berg, man blir lite andfådd, men man får en mycket bättre utsikt" Ingrid Bergman

Att bli gammal...  Att vara gammal...

Många som har sagt kloka ord som de här, var gamla när de sa dem.

Man måste komma till ålderdomen för att veta, förstå.

Jag är svag för "Att åldras är som att bestiga berg, man blir andfådd men man får en mycket bättre utsikt"

Så är det, kanske är det därför man förr ofta hörde talas om gamla kinesiska visa män, äldre som fått utsikt.

Säkert skulle det kunna talas om andra äldre människor som varit visa och lärt sig av livet.

---

Igår satt jag på en bänk, rollatorn bredvid och på den en matkasse. Knäna, ryggen längtade till en soffa, och när jag fann en så sjönk ner och bara satt i mitt eget lugn.

En kvinna med gick förbi, stannade och sa "Hur är det?"

Tre små ord.

Att tre små ord kan kännas så fint att någon ställde. 

Jag hade ju kunnat sitta där och behövt hjälp.

Nu sa jag som det var att knäna och ryggen behövde vila.

Det förändras i livets gång, förr så kunde tre små ord vara.

"Jag älskar dig."

eller

"Mamma, papp, barn"

Nu "Hur är det" Omtanke mot medmänniskan är stort och fint.

Jag vill skicka en hälsning, idag är en ny dag på nytt år för henne, 

hon fyllde 29 år i går.

Ung och hjärtevarm.

Hon har skrivit till mig, där fanns några tankar om åldrandet.

"Jag tycker att få åldras är något fantastiskt. Minnet är ett kvitto på det vi har upplevt, oavsett om det är bra eller dåliga minnen, så har det stärkt en och fått en att härda ut."

Är det fantastiskt? Ja, kanske det är det, tänker man på alla dessa dagar och nätter som gått och sett olika ut, så finns bakom allt så många händelser så många minnen. 

Det är precis så man får en mycket bättre "utsikt"

Hur många 29-åringar har samma syn på åldrandet? Skulle det finnas många så skulle nog det se lite annorlunda ut i vårt samhälle.

Pionen har skönhet, ger harmoni, och skänker lycka 

passar som en hälsning till henne.

Att bry sig "Hur är det?"

Pioner av lycka, - och ondska bakom knuten.

Första dagen på sommarmånaden juli. Hos oss blommar de svagt rosa pionerna, vi skojar lite om dem, de har ju fått något av Molly också när hon trodde att hon fått en egen stor låda. 

Pionen är så oerhört vacker, att en darrhänt fotograf, en enkel kamera, inte betyder något,dess prakt finns där och fastnar på bilden. Vilken blomma!

I denna vackra sommartid, så lurar det otäcka bakom knuten.

Förr när man sa bakom knuten kan något hända, så var de glada överraskningar man menade, en ensam människa, kanske mötte sin själsfrände, en fattig människa, kanske vann en slant, osv.

Nu när jag säger bakom knuten kan det hända så är det obehag.

G. var på kolonin en kväll, han åkte när tiden för trängselskatten var 0 kronor, och parkeringsavgiften var låg. Han dröjde, och dröjde, jag sökte honom på mobilen,han hade den inte på. Min oro växte, tänk om inga grannar var ute, tänk om något hänt honom. Mitt skakiga hjärta blev värre och värre, några klunkar vatten, djupandning, inget hjälpte. Ska jag ta mig till t-banan och åka till lotten?

Då efter flera timmars oro kom han. Någon hade medan han plockade i ett land varit inne på lotten och tagit båda hans lås som han hänger upp på en bestämd plats, för när han ska låsa dörr och grind veta var det finns. Varför gör man sånt? Bara okynne? Han måste ju låsa, så han var tvungen att söka upp en kolonist och bad om hjälp att kolla lotten medan han försökte få tag på nya lås/nycklar.

Men han var hel och oskadat.

Tänker på vad som stod på nätet, en ung man somnar vid en busshållplats, blir överfallen av tre män, rånad och så håller det något på honom och tänder på. 

Ondskan finns där bakom knuten.

Jag ska försöka att inte gå ut själv nu, för min rädsla har vuxit och blivit för stor. Häromdagen gick jag på en skogsväg som leder till vår mataffär, rollatorn med matkasse på, mötte fyra unga män, och jag skälvde av rädsla inombords. 

De brydde sig inte ett dugg om mig, men jag visste ju inte, det står ju inte skrivit på ondskan när man möter den.